bara skriva av sig liksom
Även om man ska vara glad och lycklig över att det snart är sommarlov får jag snart panik på att det bara är tre dagar kvar med klass 9B på Söderbaumska. Ibland vill jag bara spy på allt och alla medan jag i nästa stund bara vill krama om alla och säga hur jäkla bra många av de är. Jag har lite ont i magen faktiskt och har lite ångest över att det bara är 72 timmar kvar.
Imorgon är det avslutningsmiddag och förmodligen kommer jag både gråta och skratta men det är väl förmodligen helt okej för att det är trots allt bara tre dagar kvar. Imorgon klockan 18 kommer alla jag träffat varje dag i tio år stå på skolgården, antagligen ganska uppklädda och känna sig alldeles jättepirriga för det är ju inte varje dag man får piffa till sig. Åh, vill bara skriva skriva skriva om alla känslor som bubblar upp hela tiden men det är så svårt.
Aja, vi hörs väl. Trodde att jag aldrig skulle skriva det här men jag ska ha kul nu och vara tillsammans med klassen jag både hatar och älskar så innerligt mycket.
